Från början till v.25

Så, nu är det dags att börja om på nytt.
Från och med nu ska jag försöka skriva lite ibland om min graviditet och så för att sen kunna kolla tillbaka och se. Har ju fått höra från många håll och kanter att jag borde börja skriva dagbok och så, eller skriva på bloggen så nu ska jag väl ta tag i det. :)

Tisdagen den 10 November gick jag och Moa in på apoteket i Lamai för att köpa mig ett graviditetstest. Det var även då, när vi gick ut där ifrån satt den där munken där och knöt armbandet runt min arm och bad.

Onsdag den 11 November vaknade jag vid säkert halv 8 på morgonen .. Kunde inte somna om, jag var jättenervös skulle göra testet men ville vänta ett tag men vid 8 orkade jag inte vänta mer. Jag kollade så att Moa sov sen smög jag in på toaletten, kissade på stickan och väntade.. Jag darrade i benen, var ju säker på att de inte skulle vara något men jag hade ju köpt testet av en anledning så lite osäkerhet fanns det ju. 2 evighets minuter senare tröck jag ner stickan och paketet längst ner i papperskorgen och gick och la mig igen. Vid 11 vaknade Moa och såg att testet var borta, hon undrade varför jag inte väckt henne för, jag sa att jag var gravid sen tror jag att jag försökte somna om. 

Det var ganska svårt att prata med Max sen i telefonen varje dag utan att berätta någonting, jag kände att det är ingenting jag kunde säga till honom på telefon när jag var halva jorden bort, nej de fick allt vänta tills han kom. 

Lördagen den 14 November åkte jag och Moa till Samui International Hospital för att göra ett ultraljud och se vilken vecka det var. Vecka 8 var jag i, alltså två månader och jag hade varit helt säker på att mensen skulle ju komma snart det sa hon ju på ungdomsmottagningen innan jag åkte :S . Det lilla embryot var 2 cm stort.

Söndagen den 22 November kom Max och Patric ner och jag berättade så fort vi kommit till hotellt, kunde inte hålla mig. Jag darrade i hela kroppen, jag var livrädd för vad han skulle säga. Men det enda han gjorde var att fråga hur jag mådde. Min underbara prins! <3

Onsdagen den 2 December åkte jag och Max till Samui International Hospital för att göra ett till ultraljud, jag kände att jag var bara tvungen att visa honom de jag hade sett 2 ½ vecka tidigare. Embryot var denna gång 4 cm stort.

Jag bestämde mig för att åka hem, min pappa som inte alls var glad hjälpte mig att boka om min flygbiljett hem så jag åkte samma dag som Max och Patric fast några timmar tidigare.

Onsdagen den 8 December hade min mamma bokat ett Ultraljud på sös för att kolla ifall veckan de sa i Thailand stämde. På sös sa dom då att jag var i V. 13 istället för 11 och att det var sista dagen för en skrapning om jag skulle göra abort. Jag skulle alltså läggas in samma kväll, aldrig i livet ..  Vi fick även en tid hos en kurator för att prata lite. Denna gång var Fostret 6,5 cm långt.

Blev efter det mer eller mindre övertalad till att göra en abort :/

Fredagen den 18 December hade jag tid på sös. När jag och Max kommer in och sätter oss bryter jag ihop, för jag ville inte det här .. Det var vad alla andra ville inte jag, och det slutade med att sjuksköterskan sa att hon inte tänkte ge mig något piller eftersom att hon sa att jag skulle ångra mig om jag inte gjorde de för min egen skull, jag skulle få tid hos kurator istället och sen om jag fortfarande ville så skulle jag få göra abort.
Det var nog då jag bestämde mig för att det skulle verkligen inte bli någon abort, hur elak jag än var mot Max och alla andra runt om kring mig jag skulle inte göra det.

Onsdagen den 23 December hade vi inskrivning på MVC.

Tisdagen den 19 Januari var vi på rutinUltraljud på MVC, fostret var nästan 20 cm långt från huvud till fötter. Vi försökte även kolla kön, men den lilla busen ville bara visa rumpan istället så det blev inte mycket med det :). Vi blev även bakflyttade 1 vecka till v. 18 och fick BF beräknat till den 22 Juni :).

Tisdagen den 9 Februari var vi på MVC, kollade hjärtljud och kollade mina blodvärden. Hjärtljuden låg på 138/min, och man säger att under 140/min = Kille, över = Tjej.. Men sen beror det ju på om den lilla sover eller inte.

Just nu är jag i v. 25 (24+0) och det rör sig bara mer och mer i magen. Sen kanske 2 veckor har man kunnat känna sparkarna med handen (väldigt sällan) Men nu känner man det allt mer och tydligt. Aldeless nyss kändes det som en boll på sidan några cm under revbenen så jag satte dit handen då kände jag en liten fot som sparkade mig på fingrarna och jag kunde verkligen känna att det var en fot. Så UNDERBART!! Men när pappa Max kom för att känna så slutade det på en gång .. Mitt lilla busfrö! :)

Fredag den 5 Mars ska vi till MVC igen :)

Nu ska jag kila iväg och kolla på TV, ett långt första inlägg :D haha .


PUSS Nathalie!


Bebis v.13
 
Bebis v.18

Magen v.21                                                               
 
Magen v.25


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0